Annas blogg

Hej ! Det blev flera dagar i sängen med feber och luftrör som avloppsrör, fulla av skit, om ni ursäktar uttrycket. Ett huvuvd som vägt ett ton, ja med andra ord ynkligt. När man är sk sjuk så blir man så tacksam att man är frisk, att man fungerar varje dag, något att kanske tänka oftare på minsann. Men ljuspunkter har varit när mobilen har ringt, alla min älskade  barn har hört av sig, plus ett sms från Ester, Wilmers käresta. Jag tycker det är så roligt när de ringer. Maja brukar ringa när hon sitter på sina långa resor från och till sitt jobb. Om jag har fattat det rätt så är det ca 15 min buss först, sen ca 30 min pendeltåg , vänta 20 min till nästa buss, som sen tar ca 15 min, då är hon framme vid SOS International där hon jobbar, 1 ½ tim pendelväg, sen är det samma procedur hem. Hon kämpar på dottern min för att få ihop till ett uppehälle i Etiopien, (ett år till att börja med). Wilmer brukar slå en pling när han kör till eller ifrån Ester, han har en bit att köra men det gör han med glädje. Då får jag en go pratstund med honom om allt möjligt,  han delar från sitt hjärta och jag får dela lite vad jag har på mitt hjärta. Eli han ringer när som, men mest innan de ska äta på bibelskolan, då får man lite rapporter om vad som komma skall och ibland så ber vi tillsammans. Uppskattar jag detta tro ? Ja så otroligt mycket. Jag kan ju inte som min mor bara ta bilen och köra 5 min för att sticka in till barnen och snacka lite eller för att hjälpa med det ena eller andra. Som nu när jag legat slagen då kom mor med Pepsi max, en Femina tidning, 2 st choklad, prinskorvar och lite potatis, då är man lycklig för att ha mor på nära håll, och det hör til saken att jag bad inte om det, sånt värmer. Detta är något jag saknar, att inte kunna köra till dom och bara finnas till, men som jag sagt många gånger, det är bättre att min barn är där Herren kallat dom än att jag får vara nära. Det var lite från min vardag, och jag önskar att få dela aftonbönen som jag brukade be med Wilmer Maja och Eli innan de skulle sova, ett av mina ljusaste minne som mor:

Gud som haver barnen kär se till Wilmer Maja Eli och mor och far som så små är.
Vart vi än i världen vänder står vår lycka i Guds händer.
Lycka kommer lycka går den Gud älskar lyckan får. (alla)